Metrolifestyle rankar de främsta faktoiderna kring graviditet och familjeliv. En faktoid är osanna sanningar dvs. påståenden som uppfattas som sanna men som i själva verket är felaktiga. Faktoider kan vara myter, vandringssägen eller fördomar som har spridits till tillräckligt många personer för att de skall uppfattas som en sanning. Ofta sprids faktoiderna via massmedia där de lever ett eget liv, men vissa faktoider har en gång i tiden varit sanna men är det inte längre.

 Faktoid 1: "Nästan alla kvinnor får babyblues på grund av hormonella förändringar i kroppen”

Det är en myt att nästan alla nyblivna mammor får babyblues - en släng av depression - på grund av hormonella förändringar i mammans kropp. När kvinnor mår dåligt - särskilt gravida och nyblivna mammor - skyller man ofta deras humörväxlingar på hormonella förändringar i kroppen. Nya undersökningar visar att även pappor som är uppe på nätterna med sina barn blir trötta och även utmattade. De får dock inte diagnosen babyblues, men de uppvisar samma symtom som kvinnor som får diagnosen babyblues. I genomsnitt får var tjugonde pappa trötthetssyndrom, nedstämdhet eller utmattning. Detta visar att babyblues inte beror på gravidhormoner - utan på strukturer och händelser som gör båda föräldrar trötta. Depression är vanlig vid sömnbrist.

Faktoid 2: ”Amning skyddar mot fetma, allergier, astma, leukemi och diabetes”

Det är en gammal uppfattning som har visat sig felaktig att amning skyddar barnet mot fetma, allergier, astma, leukemi och diabetes. Forskningen hävdade detta förut, men nu visar den att det inte stämmer. Bevisen för amningens hälsoeffekter – utöver skydd mot öroninfektioner och tarmsjukdomar – är enligt den nya forskningen mycket svag.

Faktoid 3 ”Alla mammor kan amma”

Det har visat sig helt felaktigt att alla mammor kan amma. Enligt flera undersökningar har ungefär var tredje mamma mer eller mindre allvarliga komplikationer med amningen. Dessa resultat har rest frågan om kvinnor ska amma till vilket pris som helst. Avhandlingen ”Amning till varje pris!?” är skriven av Liselott Dahlberg och visar på olika skäl till varför kvinnor tvingas avbryta amningen. Avhandlingen visar att alla kvinnor kan inte, vill inte och bör inte amma - men dessa kvinnor skuldbeläggs om de inte gör allt i sin makt för att amma.

Faktoid 4 "Amning är det bästa alternativet"

Nästa alla svenska kvinnor, 90 procent, vill amma och ammar sina barn. Det är en kulturell norm i Sverige att amning är det bästa alternativet. Men denna "sanning" har varierat över tid och det har gått trender i amningen. På 70-talet var svenska kvinnor negativt inställda till amning och de tyckte att mjölkersättning var det bästa alternativet. Mindre än 6 % av alla sexmånadersbebisar fick bara bröstmjölk, resten av mammorna satsade på mjölkersättning. Mammorna var trötta på sjukhusens strikta regler om att amma var fjärde timma och de valde därför bort amningen. Vändningen kom med de otäcka historierna om hur barnmatsindustrin förde aggressiv marknadsföring i u-länder. Med resultatet att bebisar som annars ammats, fick ersättning utspädd i smutsigt vatten. Spädbarnen drabbades av diarréer och uttorkning, ibland med dödlig utgång. Dessa otäcka händelser drabbade aldrig svenska barn eftersom det svenska vattnet är rent. Men motståndet mot mjölkersättning påverkade ändå de svenska föräldrarna och under 80-talet var uppfattningen att amning är det bästa alternativet. Under 2000-talet har trenden vänt igen. Många kritiska röster har höjts mot amningen och alltfler väljer mjölkersättning. Men även om trenden har börjat vända ammar svenska mammor mest i Europa. I Sverige och Grekland ammar kvinnorna längst tid, medan i Storbritannien, Irland och Frankrike ammas det kortast tid. Frågan om amningens betydelse skiljer sig mellan olika kulturer och länder. I genomsnitt helammans endast runt hälften av europeiska barn en månad efter förlossningen. De flesta väljer att blanda amning med mjölkersättning. Amningens betydelse skiljer sig över tid och mellan länder. 

Faktoid 5 "Alla kvinnor tycker att det är mysigt att amma sitt barn"

Det är en myt att alla kvinnor tycker att det är mysigt att amma sitt barn. Enligt Stockholms läns landsting drabbas ungefär var tredje ammande kvinna i Stockholms län varje år av någon form av komplikation i brösten – såriga bröstvårtor, mjölkstockning eller svampinfektioner. Det finns många kvinnor som kämpar hårt med amningen att de får såriga bröstvårtor som blöder och som nästan lossnat, uppger barnmorskor på BB Stockholms amningsmottagning. Barnmorskorna vittnar om hur dåligt dessa mammor mår. De känner en enorm press på att fortsätta amma, även om de borde sluta. 

Faktoid 6 "Nästan alla barn får kolik"

Långt ifrån alla spädbarn får kolik. Ungefär var sjätte barn (15 procent) får kolik. Dessa spädbarn får magont från en till två veckor upp mot tre månaders ålder. Det är lika vanligt hos bröstbarn som hos flaskbarn. Det förekommer i Europa, Amerika och Australien men är ovanligare hos afrikaner, indianer, asiater och aboriginer. Orsaken till detta är ännu okänt. Det finns tre teorier om orsakerna bakom kolik. Den ena är psykologiska faktorer (dålig eller störd relation mellan mor/föräldrar och barn), allergi mot något födoämne och/eller omognad i magtarmkanalen.  

Faktoid 7 "Kejsarsnitt är farligare än vaginal förlossning"

Det finns många faktoider kring riskerna med kejsarsnitt. Eftersom det är nästan dubbelt så dyrt med kejsarsnitt vill sjukvården gärna rekommendera vaginal förlossning. När man pratar om kejsarsnitt blandar man ofta ihop planerade med akuta kejsarsnitt. Akuta kejsarsnitt är alltid farligare än planerade kejsarsnitt. Men planerade kejsarsnitt är minst lika säkert som vaginal förlossning, om inte säkrare. Vaginal förlossning medför fler komplikationer än kejsarsnitt. Var fjärde kvinna har någon/några komplikationer med sin vaginala förlossning. Var tionde vaginal förlossning slutar i akuta kejsarsnitt och dessa förlossningar är mycket mer riskfyllda än planerade kejsarsnitt. Även svenska myndigheter säger numera att kejsarsnitt inte är farligare än en vaginal förlossning (Socialstyrelsens rapport ”Kejsarsnitt i Sverige 1990-2001).

Faktoid 8 "Gravida kvinnor skall äta för två"

Tidigare sade man att den gravida kvinnan skulle äta för två. Detta är inte längre sant. En icke gravid kvinna behöver cirka 2 100 kcal/dag och en gravid kvinna behöver cirka 2 500 kcal/dag. Det innebär att en gravid kvinna behöver ungefär 400 kalorier mer om dagen och det motsvarar ett mindre mellanmål mer om dagen. Myten om att gravida kvinnor skall äta dubbelt så mycket har gjort att kvinnor äter för mycket innan sin förlossning. Mer än var tredje gravid kvinna som kommer till mödrahälsovården har problem med övervikt och fetma. Det ger ökad risk under graviditet och förlossning. Att moderns BMI när hon blir gravid påverkar graviditet och förlossning är medicinskt välbelagt. Övervikt och fetma ökar kraftigt risken för graviditetsdiabetes och blodtryckssjukdomar inklusive havandeskapsförgiftning. Dessutom är moderns vikt kopplad till barnets. Överviktiga kvinnor föder i större utsträckning tyngre barn. Det i sin tur ökar risken långdragna förlossningar, bristningar och andra förlossningsskador. En överviktig kvinna löper därutöver en högre risk för att barnet dör före eller i samband med förlossningen. Med BMI över 30 räknas man som fet och över 40 som extremt fet.

Faktoid 9 "Det är farligt för gravida kvinnor att träna"

Det är en gammal myt att det är farligt för gravida att träna. Rekommendationerna har varierat mycket och det har förekommit en restriktiv syn på vad och hur man kan träna under och efter graviditet. Nya medicinska rön har förändrat den gamla synen på träning. Rädslan för förhöjd temperatur hos barnet i magen var den största anledningen till restriktivitet med träning. Det har även funnits en oro för att träning under graviditet skulle förbruka större delen av det syre som finns tillgängligt i blodet och att fostret då skulle utsättas för syrebrist. Nyare studier har visat att fördelarna överväger nackdelarna gällande motion under graviditet, och därför rekommenderas generellt alla friska kvinnor att fortsätta träna på samma intensitetsnivå som tidigare. 

Faktoid 10 "Det är bara kvinnor som kan amma"

Det är en felaktig föreställning att bara kvinnor kan amma, även män kan amma. Forskningen visar klart och tydligt att män kan producera bröstmjölk. Ämnet manlig amning är dock väldigt tabubelagt. Män och kvinnor har båda fysiologiska förutsättningar för att amma. Fostrets bröstvårtor bildas nämligen innan könet bestäms. Därför ser kvinnors och mäns bröstvårtor likadana ut. Båda könen har mjölkkörtlar. Mjölkproduktionen hos män kan precis som hos kvinnor stimuleras genom att man låter barnet suga på bröstet under en tid. Även i djurriket kan hanar amma. Som exempel kan bland hanarna hos getter, hundar och marsvin producera mjölk.